Helgonet Ingegerd
Visste du att Ingegerd, Sveriges första kvinnliga helgon föddes i Sigtuna?
Kungadottern Ingegerd föddes omkring år 1000 och var dotter till Olof Skötkonung och sondotter till Sigtunas grundare, Erik Segersäll. Genom äktenskapet med furst Jaroslav hamnade hon i Novgorod som storfurstinnan Irina. Hon blev en inom många områden mycket betydelsefull person och kom att leva ett rikt liv. Innan hon dog avlade hon klosterlöfte och hennes namn som nunna blev Anna. I den ryska ortodoxa kyrkan vördas hon som den heliga Anna av Novgorod, det första svenskfödda helgonet. Sedan 2018 finns i Mariakyrkan en stor ikon föreställande henne.
Kungadottern Ingegerd föddes omkring år 1000 och var dotter till Olof Skötkonung och sondotter till Sigtunas grundare, Erik Segersäll. Genom äktenskapet med furst Jaroslav hamnade hon i Novgorod som storfurstinnan Irina. Hon blev en inom många områden mycket betydelsefull person och kom att leva ett rikt liv. Innan hon dog avlade hon klosterlöfte och hennes namn som nunna blev Anna. I den ryska ortodoxa kyrkan vördas hon som den heliga Anna av Novgorod, det första svenskfödda helgonet. Sedan 2018 finns i Mariakyrkan en stor ikon föreställande henne.
Två etapper av leden går genom Sigtuna, etapp 4 och 5. Etapp 4 startar vid Rosersbergs slott och går utmed Mälaren via Steninge slott till Mariakyrkan i Sigtuna Stad. Etapp 5 startar vid Mariakyrkan och leder till Odensala kyrka i Märsta.
Leden är markerad med ett särskilt framtaget emblem skapat av Bo Lundkvist. Kronan på emblemet står för att Ingegerd var kungadotter, furstinna och helgon men påminner också om Sigtunas stadsvapen. De tre vita prickarna motsvarar ledens tre mål Uppsala, Sigtuna och Stockholm men kan också stå för treenigheten. Under kronan ser man ett bomärke för Rurikätten, Ingegerds makes ätt: en stiliserad pilgrimsfalk. Den kan också läsas som S U, Stockholm – Uppsala.
